Datorhallar, fabriker och mataffärer producerar enorma mängder värme som tidigare bara släpptes ut i luften. Nu tas allt mer av den energin tillvara och används för att hålla bostäder varma under vintern.
Spillvärme är den värme som uppstår som en bieffekt när något annat produceras. Servrar blir varma när de räknar, kylmaskiner i livsmedelsbutiker avger värme när de håller frysdiskarna kalla och industriella processer kräver ofta höga temperaturer. Det som binder ihop allt detta är fjärrvärme, där ett gemensamt nät av ledningar kan ta emot värme från många olika källor och leverera den vidare till hus och lägenheter.
Hur tekniken fungerar
Grundprincipen är enkel. Den verksamhet som har överskottsvärme kyler sina maskiner med vatten eller luft. I stället för att släppa ut den uppvärmda luften leds energin till en värmeväxlare. Där överförs värmen till vatten som sedan pumpas vidare.
Spillvärme från till exempel en serverhall håller ofta en ganska låg temperatur. För att den ska kunna användas i ett vanligt fjärrvärmenät behöver temperaturen höjas, och det görs med stora värmepumpar. Värmepumpen använder el för att lyfta temperaturen, men eftersom den utgår från redan varmt vatten blir processen betydligt effektivare än att värma upp kallt vatten från början.
Vad som krävs för att det ska fungera
- En ledning mellan värmekällan och fjärrvärmenätet
- Värmeväxlare och värmepumpar med rätt kapacitet
- Avtal som reglerar pris, volym och leveranssäkerhet
- Ett nät som kan ta emot värme under hela året
Varför trenden växer
Behovet av datorkraft ökar snabbt i takt med att fler tjänster flyttar till molnet och att artificiell intelligens kräver stora beräkningar. Samtidigt vill energibolag minska användningen av fossila bränslen. Att ta hand om värme som ändå uppstår blir därför intressant för båda parter. Stockholm och flera andra svenska städer har redan system där datacenter kan sälja sin värme till nätet.
Även mindre aktörer kan delta. En livsmedelsbutik med stora kylanläggningar kan värma sina egna lokaler med överskottet, eller leverera till närliggande fastigheter om förutsättningarna finns.
Utmaningar på vägen
Den största utmaningen är att värmen ofta uppstår på fel plats eller vid fel tidpunkt. Ett datacenter producerar ungefär lika mycket värme året runt, medan bostäder behöver mest värme när det är kallt ute. På sommaren finns alltså ett överskott som är svårt att använda. Lösningar som säsongslager, där varmt vatten lagras i stora bergrum eller tankar, testas därför på flera håll.
En annan fråga är investeringarna. Rör, pumpar och anslutningar kostar pengar, och det krävs långsiktiga avtal för att det ska löna sig. Den som vill följa utvecklingen kan hålla utkik efter nya etableringar av datacenter, eftersom placeringen nära ett befintligt värmenät blir en allt viktigare faktor när nya anläggningar planeras.